Slutfas i Bangalore och Delhi

Slutfas i Bangalore och Delhi

När allt är klart med hojarna hos Wickedride tar vi oss snabbt till hotellet
med en Ola (typ Uber). Det är oerhört smidigt och billigt. Vi byter om och tar en snabbdusch och så nästan springer vi iväg de 8 och en halv minut det tar att gå till favoritbryggeripuben Arbor. Vi får toppengod öl och burgare och sitter där resten av kvällen innan vi somnar tidigt.

Skumt tom galleria

Vi har några dagar i Bangalore innan flyget går till Delhi och vi bara har en dag kvar av resan. Dessa dagar förflyter ungefär på samma sätt: Vi går långt, trots att det är väldigt varmt, ca 37/38 grader. Vi besöker ett par museer (men på museet för modern konst som vi gått till i 90 minuter i hettan, tar dom 500 rupier av oss i inträde och ni vet vad vi tycker om det!) Vi besöker också den stora botaniska trädgården med helt fantastiska träd från hela Asien. Tyvärr är inte det stora växthuset igång, men det är vackert ändå.

Grönt!

Olika träd

Tomas ser liten ut jämfört med jättebambun

Växthus utan växter

…nej vi lyckades inte plocka några…

Det finaste med Bangalore är alla träden som kantar alla gator och som gör att man en stor del av tiden kan gå i skuggan. Bangalore är väldigt grönt! Men träden har alla färger – korallröda, gula, lila.
Det gäller att försöka ta vara på de intrycken trots att man hela tiden måste spana efter var man sätter fötterna – Bangalore är verkligen snubbelstaden nummer ett. Nu står det i tidningen nästan varje dag att man försöker göra staden mer gåvänlig, men man har problem med kvaliteten i jobben och de fixade trottoarerna förfaller snabbt.

Artikel om kvalitetsproblem i byggsvängen

Vi kan intyga att det stämmer!

Ibland fin beläggning, men svårt ändå…

Fan vad uppgrävt det är!

Maria provar också på lite olika sydindiska frukostar. Tomas äter masala dosa hela tiden. Till slut fastnar Maria för en slags mannagrynsgröt som finns i en kryddig och en söt variant.

Maria provar allt på en gång

Mannagryn!

De sista nätterna och en dag tillbringar vi som vanligt i Delhi. Vi flyger från Bangalore och tar en Ola-taxi ut till flygplatsen vilket fungerar alldeles förträffligt. Men när vi beställer en taxi på flygplatsen i Delhi för att åka in till hotellet så funkar det inte alls. Det finns ingen tydlig upphämtningsplats för Ola och Uber och chauffören kan ingen engelska så vi lyckas inte hitta varandra. Två gånger försöker vi men ger till slut upp och tar en ”svarttaxi” i stället som dock kanske bara kostar 25% mer – men han kör som om vi ska till BB. På slutet genom marknadsgatan Main Bazaar i Pahar Ganj där vårt hotell ligger får han dock slå ner på takten betydligt. Det är smockfullt med folk och dessutom filminspelning vilket alltid resulterar i ett relativt stort kaos.

Lite folk ba…

Vår relation till taxi har under denna resa varit blandad. Vet inte vem som tagit flest poäng, men Uber funkar inte så bra alla gånger. Åtminstone inte om man som vi valt att betala med Paytm som ibland verkar ha problem med servern. Det resulterar för vår del att ytterligare en resa till flygplatsen ställs in samtidigt som bilen ska hämta upp oss. Det blir lite stressigt när man står med all packning ute på gatan kl 06:45 och inte har en taxi till flyget hem till Svedala. Vi provar med Ola igen men tror nästan inte våra öron när ytterligare en chaufför faktiskt inte talar ett ord engelska. Lite konstigt när man kör folk till flygplatsen i ett land där det talas åtminstone 25 olika språk. Tomas räcker över luren till en man på gatan och vi blir till slut upphämtade.

Underhållningsservice i taxin

3 rubriker hade denna resa:
10-års jubileum har vi nu genomfört. Vi tror att vi kommer att fortsätta resa till Indien! Vi gillar det helt enkelt och vi tror att Indien gillar oss.
Same, same but different har det också varit. Vi besöker ju varje år Bundi och så även i år, vi försöker också hitta på något nytt. Södra Indien skiljer sig mycket från de norra delarna, det kan vi nu tydligt konstatera efter några år här i staterna Kerala, Karnataka och Tamil Nadu. Tamil Nadu, som var nytt i år för oss, var en intressant bekantskap och vi kommer säkert att komma tillbaka.
Pensionärsresan kände vi mest av i början när det handlade om att köpa tågbiljetter för senior citizen. I övrigt har vi känt oss rätt unga, trots vår ålder …
Drygt 200 mil på mc blev det – en bra start på hojåret!

Rutten, typ

Vi glömde aldrig våra hjälmar i moskén…

Brevbärare…

Det är ofta avslappnande att ha semester

Tack för att ni var med – Hej då!

Kommentering stängd.