Månadsarkiv: februari 2017

Årets resa har tre rubriker…

Årets resa har tre rubriker…

Delhi

Liten ingress här

Den här resan har tre namn, minst:

1. 10 års jubileum
Detta är alltså tionde gången vi åker hit och tionde året i rad.
En vanlig fras man får höra är ”First time India?” Då är det rätt kul att säga ”10 times in India” och samtidigt hålla up 10 fingrar. Ännu roligare är när dom frågar om Delhi och vi kan svara ”more than 20 times in Delhi. Vilket stämmer eftersom vi alltid börjar och slutar i Delhi, samt att vi varit några gånger i stan i mitten av resan. Men säger man det till nån ricksha-förare, servitör eller person på gatan så är det risk att dom tuppar av, så man får vara lite försiktig.

Nu har vi åkt hit så många gånger att dom släpper in oss som indier.

Utsikten är sig lik från hotellet vi bott på i alla år

Utsikten över torget är same same but different

2. Pensionärsresan
Tomas är nu pensionär, senior citizen, vilket ger en del fördelar men oxå nackdelar.
Fördelarna är tex att man har särskilda säten på metron så att man får sitta i rusningstid och Tomas behöver bara betala 21 kr för de 50 milen till Bundi medan Maria får betala 32 kr. Vi gillar att sova i den översta slafen av tre på tågen då kan man sträcka ut fötterna i gången och de flesta indier kan passera under. Man är inte så beroende av dom andra som kanske vill äta eller sova på nån annan tidpunkt. Men nu är Tomas tydligen så gammal och klen att det inte går att boka upper bed utan vi får automatiskt lower – båda två. Åldern måste stämma med passet som dom iofs sällan kollar, men vi törs inte tjuvåka på en dyrare biljett!

Pensionär på besök i storstaden

Seniorer har en bokad plars på metron

Gamlingar anses inte kunna komma upp i överslafen på tåget utan får ligga längst ner

3. Same, same but different
Mycket är sej likt men pengasituationen är helt annorlunda i år. Det beror på att premiärminister Modi i november drog in alla 500- och 1000-lappar. Mängder av sedlar blev i princip värdelösa över en natt. På detta vis vill man få mer kontroll, fler som har bankkonton, kort, men fram​för allt minska korruptionen. Det är säkert lovvärt på sikt, men gar ju medfört en massa problem naturligtvis. I Indien eftersom många familjer har alla sina besparingar i kontanter som dom nu fick stå dagar i kö vid banken för att lösa in, men även för turister som fick svårt att få tag på pengar och kunna betala för hotell, mat och resor (väldigt få näringsidkare tar kort) och bankomaterna hade inga pengar. Problemen är delvis kvar, men betydligt mindre idag. Nya sedlar har kommit ut och fler näringsidkare tar kort, men fortfarande är många bankomater tomma.
Nya betalningsmöjligheter som tex Paytm (Pay through mobile) finns, som Swish ungefär men med mycket fler möjligheter. Men svårt för oss vitingar att fylla på kontot! Försökte ett 10 tal ggr förra året utan att lyckas…. mer i nästa kapitel…

Vi har klarat oss bra hittills, men tog med en del euro för säkerhets skull (det har vi aldrig gjort tidigare).

Tummen ner

Tummen upp

Foliehattar!!!???

Nattens lugn
Delhi är en enormt stor stad och växer hela tiden med nya förorter – mestadels bestående av enklaver med skyskrapor. Trafiken är galen och fler och fler har bil. Men metron byggs också ut allt mer för varje år. Fort går det och det handlar inte om enstaka stationer. Vi bor alltid i centrala New Delhi i Pahar Ganj som är både turistkvarter med enklare hotell, men också helt vanliga indiska shoppingkvarter med grönsakshandlare på gatan och små butiker med plastdunkar, metallkoppar och bäddmadrasser. På eftermiddagen och kvällen är det ett kaotiskt folkliv med mängder av olika fordon och människor som trängs i gränderna. Men sent på kvällen kan det vara förvånansvärt lugnt. Bara någon enstaka hund som vankar fram. Det är först när mam precis lagt sig som dom börjar skälla ….

Mer folk…

Mindre folk…

Mitt i New Delhi ligger Counnaugh Place och mitt i CP ligger Central park. Där kan man finna lugn från den stressiga, shoppiga och pushiga omgivningen. Vi gick in där när det hade börjat skymma och himlen var vackert färgad av den nedåtgående solen. En enorm indisk flagga dominerar över himlen. Efter en liten stund hördes visselpipor från flera håll. Det är inte alla gräsmattor som man får sitta på – annars är det den mest populära sysselsättningen för unga i parken. Men nu kl 18:45 skulle parken stänga för natten och vi tillsammans med många andra blev utkörda av bestämda parkvakter med visselpipor och påkar.

Så här ser bebyggelsen ut runt CP. Här är också Airtel kontoret man går till när man har problem med sim-korten, vilket vi har erfarenhet av…

Sevärdheter
Vi har efter mer än 20 besök i Delhi sett de flesta större sevärdheter så våra dagar här består mest av långa promenader, men det finns alltid något nytt att se. I år besökte vi en som vi trodde mycket sällan besökt sk. stepwell. I Bundi finns många berömda och stora sådana vattenreservoarer med trappor. Den i New Delhi visade sig vara ett mycket populärt utflyktsmål för ungdomar på lördagen.

Baoli eller stepwell

Tvättorkning i mitten av gatan

Tvättorkning på sidorna av gatan

Så här tomt (och skräpigt) kan det vara i centrala Delhi – snacka om skräpyta!

På söndagen gjorde vi en riktig utflykt till ett av de störta templen i världen av sin sort – Akshardahm! Ett enormt nybyggt jaintempel i sandsten och marmor i utkanten av centrala Delhi till Bhagwan Swaminarayans (1781-1830) ära och för hans lärljungar. Med den effektiva metron tar det bara en kvart att åka dit. Det stod färdigt år 2005 och byggdes av över 7000 personer. Tyvärr får man inte fotografera inom tempelområdet. Man får inte medföra något elektroniskt, ex USB-minnen, telefoner etc. Så först får man stå i en lång kö för att lämna in allt. Man blir videofilmad och får en tagg som bevis för inlämning av tillhörigheterna. Allt är extremt välordnat och effektivt. Templet i sig är helt fantastiskt med miljontals stenskulpturer, ornament och utsmyckningar. Men finast var nog elefanterna! En rad med hundratals olika elefanter i sandsten pryder fundamentet till templet. Under dem står olika citat som ger oss en moralpredikan utan like! Elefanter är kloka, sociala och hjälpsamma och det borde vi också vara!
Inom tempelområdet finns också en utställning med samma budskap – man får gå runt i en labyrint där man byggt upp den heliga Swaminayrans liv och gärning i olika miljöer samt lära sig om Indiens förträfflighet genom en båttur (typ svanarna på Gröna Lund).
www.akshardham.com finns mer att läsa och lära!

Tomas och Mats fotograferar tempelområdet

Men den här bilden har Maria tagit

Läget och fortsättningen
Det är varmt och skönt här. Mellan 25 och 30 grader på dagarna, någon dag kanske t.o.m. drygt så. Ibland när vi varit här, särskilt i januari, har det varit kallt på nätterna, men nu är det lagom på rummet även nattetid och kanske ner emot 15 grader ute.
Vi har inte behövt ha tröja på oss när vi suttit ute på rooftopen på kvällarna.

Så här ser Tomas ut när dom säger: ”Beer we have no” ….

Larsson och Larsson gillar sortimentet bättre på Sams bar!!!

Efter 5 dar drar vi vidare, för att slippa diskutera oss blodiga med rickshaförarna så beställer vi en taxi via hotellet. Taxin är skapligt i tid men han köper lite mat på vägen som han äter vid rödljusen. ”My lunch” säger han vid 20 tiden, vi rullar på en kvart sen är det dax för punka, ”no problem I have extra tire”. Kanske inget större problem men det tog en stund att hitta fälgkorset och domkraften. Ingen större fara, vi har bara ett tåg att passa….
Tåget var lite försenat så vi hann lugnt, tom äta lite egg curry med fried rice.
Sen tåget mot Bundi och det var bara att knoppa in i pensionärsslafen längst ner….

Punka!

Typisk P-plats…

I väntan på tåg nr 19020

En bonus video
Grönsaksgatan i Pahar Ganj är sej lik.